drömmen?

Det har gått närmare en vecka, eller 5 dagar här i Sverige. Jag är inte besviken, det är jag inte. Allt är som vanligt. Vad annars hade jag föreställt mig? Det var ju det här jag ville, inte sant?
Mitt svenska trygga liv med mina fina vänner. Det har jag.

Ändå är det något som hugger till i magen när jag vet att jag hade chansen att bo ett halvår till i Madrid. Jag vek mig och det kan jag redan idag ångra. Dels för att jag har hemskt fina vänner som ska tillbaka till Madrid, dels för min fina värdfamilj och dels för att Madrid en är bra stad. Jag trivdes faktikst. Jävligt bra. Även fast jag inte vill erkänna det själv. Jag ville inte inse mitt eget misstag med att åka hem. Jag ska inte sticka under stolen med att jag är ledsen över det. Jag har gråtit och gråtit. Men samtidigt kan jag inte lipa över spilld mjölk. Det kommer nya tåg och mitt liv går inte under.
Jag kommer till Madrid i påsk och fram tills dess ska jag göra det bästa av Uppsala. Lilla jobbiga Incestuppsala. Som ordspråket lyder: Man vet aldrig vad man har tills man har förlorat det. Jag kan skriva under på det.




sista gången

Det här är troligtvis mitt sista inlägg här i Madrid. Det är konstigt. Ja konstigt. Det konsitgaste är att jag är precis som när jag åkte hit. Jag är inte nervös. Jag bara sitter vid datorn som vanligt. Jag umgås inte mer med värdfamilljen än vanligt. Morgondagen finns bara inte i mitt huvud. Än. När jag väl sitter på flyget kanske jag kommer fatta. Eller inte. Jag tror att när jag är hemma i sverige och har varit där i några dagar kommr jag nog tro att hela resan var en dröm, att den är för konstig för att vara verklig.
Jag vet inte ens ifall jag kommer hinna säga hejdå till mina värdsyskon imorgon. 
Nej, man kanske ska sova lite så att man får morgondagen gjord. Ifall man sover går ju tiden snabbare.

övervikt!

Det här suger. Jag har 5 kg övervikt, minst. Jag som hade 20 på väg ner ska vara glad, men ändå. Jag orkar inte betala massa onödiga pengar. Dessutom har jag lämnat kvar massa kläder som jag tycker är lite slitna, men ändå väger den så jäkla mycket, väskan. Den väska som i söndags vägde tio kg väger idag 22 och en annan väska som vägde 3 väger nu 7,5.

Nu börjar jag känna mig bättre. Det är nog nödvändigt med en hemmadag. Jag har halft fått tillbaka mitt luktsinne så det känns stabilt.

Tisdag

Jag älskar hur det är min sista dag här i Madrid. Jag sitter hemma och kan knappt andas, kollar på en Barbiefilm och äter chokladbars som jag inte känner smaken av. Livet kan inte vara bättre.

1

Det är 1 dag kvar nu.
Det är blandade känslor. Mest känslor av illska då jag fortfarande är sjuk och inte har tränat på en vecka och för att när jag kommer hem kommer jag inte kunna äta god mat för att just nu kan jag är värdmormors små vidriga ostbollar, för det smakar likadant som julmust och pepparkokor- ingenting.

Jag är inte nervös för i morgon för jag fattar faktiskt inte att jag ska åka hem. Jag sitter här med packade väskor och fattar inte att jag ska hem. vissa är töga..




2

hej bloggis
jag fattar inte att jag nu har varit sjuk i en vecka. Jag som max är sjuk en dag. Jag orkar inte att jag inte har något luktsinne, fast jag sprutar in nässprej varannan minut.

2 dagar kvar nu, och i morgon tänker jag inte gå till skolan. Jag ska bli frisk till på onsdag. Jag vill definitivt inte vara sjuk på julafton.

tusan

jag åt nyss min första macarone. Min första och alla som säger att de är så goda! Jag kände ingenting. för att jag är så förskyld. Hatade jäkla förskylning

3


I dag är en bra dag.
Jag har köpt alla julklappar som jag skulle köpa+ några till för att jag är snäll.
Jag har gjort allt plugg.
Jag vaknade halv 11 och det betyder att jag har sovit bort lite av dagen--> tiden går snabbare.

Fattar ni?! 3 dagar! Det är ingenting, INGENTING.
Idag ska jag börja ta tag i packnignen ordentligt, liksom slänga det som inte behövs ta hem.
Jag ska börja skriva på ett avskedsbrev till familjen. Ni vet som i filmer när den som åker iväg alltid lämnar ett brev, det ska jag också göra.

Ni är förresten sämst på att kommentera.

Jag fattar inte att om 3-4 dagar kan jag få pussa på mina systrar igen. Eller vem försöker jag lura? Jag kommer inte pussa på dem, det är inte så jag visar kärlek. Jag kommer retas och göra dem så irriterande att de vill slänga ut mig med öronen före (för att låta som en pensionär). Det får de stå ut med. Jag är så less på att leka snäll hela tiden. Även om jag tycker något är helt upp mot väggarna (pensionärsvibbar) så måste jag fortfarande nicka gillande. Så nej snart är det slut på det.


myror i benen

Nu är jag så rastlös så jag snart går under. Det har gått så långt så jag sitter och fake-shoppar från hemsidor som bara finns i Sverige. Nu måste jag ut, så är det bara.
För en kvart sedan kom min smak tillbaka, jag kan nu äta och känna vad det är jag äter :D

det kan vara skönt att vara lite sjuk


Kanske lite svårt att se. Det är min frukost. 2 muffins, en barrita (chokladbar) och kaffe. Min värbror kom in med en bricka till mig. Jag ser ut som döden så jag tror han blev lite rädd.

Min dag!
Den börjar med lite plugg så jag får det gjort. Sånt där som jag hatar att ha över mig. Än sålänge har jag gjort mitt svenskatal. Tack och lov att det inte var så jobbigt som jag trott. Och nu ska jag snart göra klart spanienkunskapen och till sist engelskan.

Min värdfamilj har köpt 4 olika mediciner, de ger mig frukost på sängen och ringer till skolan för att meddela att jag är sjuk. Det är så svårt att uttrycka sin tacksamhet. Jag ska börja skriva på mitt brev som jag ska ge till dem när jag åker. Det ska vara väldigt känslomässigt. Det jag verkligen måste göra i dag är att köpa julklappar. Jag måste. Tiden börjar rinna iväg och jag får snart panik. Jag har lite idéer på vad jag ska köpa till mina värdsyskon fakitskt. Min värdbror gillar musik så jag funderar på att köpa något som har med det att göra. Till min värdsyster ska jag ge någon t-shirt. Jag har kvar Tove, pappa och Ellen. Till Tove vet jag att lila tunikor inte är någon hitt. Kräsna jäkel ;)

Nu ska jag läsa lite vouge som jag fick av Ida när hon var här. den är på tyska så det är lite svårt att läsa, men bilderna är fina iaf.

4

I dag är jag jättesjuk. Jag mår svindåligt. Jag hatar att vara sjuk. verkligen hatar.
Men det är väl något man får räkna med.
Jag ska äta lite frulle och sedan börja skriva lite på mitt svenskatal. Önska mig lycka till.

5 dagar kvar i Madrid



Toledo!
Väldigt fin stad med fint sällskap.
Mycket skratt och otrevlig personal i marsipanbutiken.
Idag är jag så sjuk så jag tror jag avlider. Jag ska kika på en film (torkel i knipa) och läsa vouge.

Det är många som har åkt hem nu, eller okej 4 st men det känns som att alla bara sticker. Jag sticker om 5 dagar. Jag har fortfarande julklappar att köpa och jag börjar bli lite orolig för att paketet som min moder skickat från Sverige men julklappat till värdfamiljen inte kommer hinna komma i tid. Panik! Jag vägrar köpa julklappar till dem. Inte för att jag inte vill utan för att jag inte kan. Min fantasi är väldigt begränsad nämligen.

Inget speciellt har hänt. Jag skrev två prov i dag. fysik och matte. Skönt att det var över.

Nu är det bara 3 saker som återstår. Det känns så skönt!

7!

Om en vecka sitter jag där, på flygplatsen i Barcelona för att sitta där i 2-3 timmar. Jäkla mellanlandning. Fattar ni?! Jag är hemma om en vecka!
Nej jag fattar inte det. Det är så avlägset så allt känns som en dröm. Jag fattar inte att ni sitter flera hundra mil borta och att vi kommer träffas om några dagar.

Jag vet inte var men diciplin tog vägen, den försvann bara. Ska jag kanske försöka att ta tag i matten och fysiken? Ja det tycker jag. Puss mina vänner


dagen vi kom!
Åh jag minns den dagen som det våre igår. Fy vilken panik jag hade när jag såg mitt rum. När jag såg mitt nya hem och min nya familj. Jag låg på min säng och grät till rosyln med bon iver & st vincent. Jag har aldrig känt mig så vilsen som jag gjorde då. Fy vilken känsla. Att vara fast och inte kunna göra någonting. Att vara fast i ett helvete med djävulen själv som värdmamma. Jävla kossa.

Plugg!


those will be the best memories


Bästa Ellen.

Jag sitter och kollar igenom bilder från den gångna terminen och herregud vad jag inte har uppskattat vissa saker, som så här i efterhand är så himla fina minnen. När jag kommer hem ska jag framkalla de bästa bilderna för att sedan sätta in dem i ett sammanfattande album.





Jag åt den godaste, och då menar jag den gudomligaste tortillan i dag. God bless tjat-mormor! Damen kan göra mat minsann.

8?!

jag trodde aldrig att jag skulle säga det här... men jag erkänner, jag lyssnar just nu på christer sjögren. Skam över mig.

Nu är mormor här igen. Får jag trycka i mig mat till middag så kvinnan blir nöjd. Vad händer mer i mitt liv för tillfället? Inte så mycket. Jag ska PLUGGA. TRÄNA och kolla på "ung och bortskämd". Jag vet det, det är töntigt. Men det är inte värre än bonde söker fru som min kära vän tove smedsjö gärnar låter sig roas av. Jag ska försig inte kasta sten i glashus, då jag förra året också följde programet slaviskt.

Igår skypade jag med Matte och fan va vi är sjuka. Matte tar priset som världens snuskhummer. BIG TIME. 

Dags att plugga 1 timme för att sedan ta på sig de tighta springbyxorna, ett pass disco pump står på träningsschemat.

Om

Min profilbild

RSS 2.0