drömmen?
Mitt svenska trygga liv med mina fina vänner. Det har jag.
Ändå är det något som hugger till i magen när jag vet att jag hade chansen att bo ett halvår till i Madrid. Jag vek mig och det kan jag redan idag ångra. Dels för att jag har hemskt fina vänner som ska tillbaka till Madrid, dels för min fina värdfamilj och dels för att Madrid en är bra stad. Jag trivdes faktikst. Jävligt bra. Även fast jag inte vill erkänna det själv. Jag ville inte inse mitt eget misstag med att åka hem. Jag ska inte sticka under stolen med att jag är ledsen över det. Jag har gråtit och gråtit. Men samtidigt kan jag inte lipa över spilld mjölk. Det kommer nya tåg och mitt liv går inte under.
Jag kommer till Madrid i påsk och fram tills dess ska jag göra det bästa av Uppsala. Lilla jobbiga Incestuppsala. Som ordspråket lyder: Man vet aldrig vad man har tills man har förlorat det. Jag kan skriva under på det.
sista gången
Jag vet inte ens ifall jag kommer hinna säga hejdå till mina värdsyskon imorgon.
Nej, man kanske ska sova lite så att man får morgondagen gjord. Ifall man sover går ju tiden snabbare.
övervikt!
Nu börjar jag känna mig bättre. Det är nog nödvändigt med en hemmadag. Jag har halft fått tillbaka mitt luktsinne så det känns stabilt.
Tisdag
1
Det är 1 dag kvar nu.
Det är blandade känslor. Mest känslor av illska då jag fortfarande är sjuk och inte har tränat på en vecka och för att när jag kommer hem kommer jag inte kunna äta god mat för att just nu kan jag är värdmormors små vidriga ostbollar, för det smakar likadant som julmust och pepparkokor- ingenting.
Jag är inte nervös för i morgon för jag fattar faktiskt inte att jag ska åka hem. Jag sitter här med packade väskor och fattar inte att jag ska hem. vissa är töga..
2
jag fattar inte att jag nu har varit sjuk i en vecka. Jag som max är sjuk en dag. Jag orkar inte att jag inte har något luktsinne, fast jag sprutar in nässprej varannan minut.
2 dagar kvar nu, och i morgon tänker jag inte gå till skolan. Jag ska bli frisk till på onsdag. Jag vill definitivt inte vara sjuk på julafton.
tusan
3
I dag är en bra dag.
Jag har köpt alla julklappar som jag skulle köpa+ några till för att jag är snäll.
Jag har gjort allt plugg.
Jag vaknade halv 11 och det betyder att jag har sovit bort lite av dagen--> tiden går snabbare.
Fattar ni?! 3 dagar! Det är ingenting, INGENTING.
Idag ska jag börja ta tag i packnignen ordentligt, liksom slänga det som inte behövs ta hem.
Jag ska börja skriva på ett avskedsbrev till familjen. Ni vet som i filmer när den som åker iväg alltid lämnar ett brev, det ska jag också göra.
Ni är förresten sämst på att kommentera.
Jag fattar inte att om 3-4 dagar kan jag få pussa på mina systrar igen. Eller vem försöker jag lura? Jag kommer inte pussa på dem, det är inte så jag visar kärlek. Jag kommer retas och göra dem så irriterande att de vill slänga ut mig med öronen före (för att låta som en pensionär). Det får de stå ut med. Jag är så less på att leka snäll hela tiden. Även om jag tycker något är helt upp mot väggarna (pensionärsvibbar) så måste jag fortfarande nicka gillande. Så nej snart är det slut på det.
myror i benen
För en kvart sedan kom min smak tillbaka, jag kan nu äta och känna vad det är jag äter :D
det kan vara skönt att vara lite sjuk
Kanske lite svårt att se. Det är min frukost. 2 muffins, en barrita (chokladbar) och kaffe. Min värbror kom in med en bricka till mig. Jag ser ut som döden så jag tror han blev lite rädd.
Min dag!
Den börjar med lite plugg så jag får det gjort. Sånt där som jag hatar att ha över mig. Än sålänge har jag gjort mitt svenskatal. Tack och lov att det inte var så jobbigt som jag trott. Och nu ska jag snart göra klart spanienkunskapen och till sist engelskan.
Min värdfamilj har köpt 4 olika mediciner, de ger mig frukost på sängen och ringer till skolan för att meddela att jag är sjuk. Det är så svårt att uttrycka sin tacksamhet. Jag ska börja skriva på mitt brev som jag ska ge till dem när jag åker. Det ska vara väldigt känslomässigt. Det jag verkligen måste göra i dag är att köpa julklappar. Jag måste. Tiden börjar rinna iväg och jag får snart panik. Jag har lite idéer på vad jag ska köpa till mina värdsyskon fakitskt. Min värdbror gillar musik så jag funderar på att köpa något som har med det att göra. Till min värdsyster ska jag ge någon t-shirt. Jag har kvar Tove, pappa och Ellen. Till Tove vet jag att lila tunikor inte är någon hitt. Kräsna jäkel ;)
Nu ska jag läsa lite vouge som jag fick av Ida när hon var här. den är på tyska så det är lite svårt att läsa, men bilderna är fina iaf.
4
Men det är väl något man får räkna med.
Jag ska äta lite frulle och sedan börja skriva lite på mitt svenskatal. Önska mig lycka till.
5 dagar kvar i Madrid
Toledo!
Väldigt fin stad med fint sällskap.
Mycket skratt och otrevlig personal i marsipanbutiken.
Idag är jag så sjuk så jag tror jag avlider. Jag ska kika på en film (torkel i knipa) och läsa vouge.
Det är många som har åkt hem nu, eller okej 4 st men det känns som att alla bara sticker. Jag sticker om 5 dagar. Jag har fortfarande julklappar att köpa och jag börjar bli lite orolig för att paketet som min moder skickat från Sverige men julklappat till värdfamiljen inte kommer hinna komma i tid. Panik! Jag vägrar köpa julklappar till dem. Inte för att jag inte vill utan för att jag inte kan. Min fantasi är väldigt begränsad nämligen.
Inget speciellt har hänt. Jag skrev två prov i dag. fysik och matte. Skönt att det var över.
Nu är det bara 3 saker som återstår. Det känns så skönt!
7!
Om en vecka sitter jag där, på flygplatsen i Barcelona för att sitta där i 2-3 timmar. Jäkla mellanlandning. Fattar ni?! Jag är hemma om en vecka!
Nej jag fattar inte det. Det är så avlägset så allt känns som en dröm. Jag fattar inte att ni sitter flera hundra mil borta och att vi kommer träffas om några dagar.
Jag vet inte var men diciplin tog vägen, den försvann bara. Ska jag kanske försöka att ta tag i matten och fysiken? Ja det tycker jag. Puss mina vänner
dagen vi kom!
Åh jag minns den dagen som det våre igår. Fy vilken panik jag hade när jag såg mitt rum. När jag såg mitt nya hem och min nya familj. Jag låg på min säng och grät till rosyln med bon iver & st vincent. Jag har aldrig känt mig så vilsen som jag gjorde då. Fy vilken känsla. Att vara fast och inte kunna göra någonting. Att vara fast i ett helvete med djävulen själv som värdmamma. Jävla kossa.
Plugg!
those will be the best memories
Bästa Ellen.
Jag sitter och kollar igenom bilder från den gångna terminen och herregud vad jag inte har uppskattat vissa saker, som så här i efterhand är så himla fina minnen. När jag kommer hem ska jag framkalla de bästa bilderna för att sedan sätta in dem i ett sammanfattande album.
Jag åt den godaste, och då menar jag den gudomligaste tortillan i dag. God bless tjat-mormor! Damen kan göra mat minsann.
8?!
Nu är mormor här igen. Får jag trycka i mig mat till middag så kvinnan blir nöjd. Vad händer mer i mitt liv för tillfället? Inte så mycket. Jag ska PLUGGA. TRÄNA och kolla på "ung och bortskämd". Jag vet det, det är töntigt. Men det är inte värre än bonde söker fru som min kära vän tove smedsjö gärnar låter sig roas av. Jag ska försig inte kasta sten i glashus, då jag förra året också följde programet slaviskt.
Igår skypade jag med Matte och fan va vi är sjuka. Matte tar priset som världens snuskhummer. BIG TIME.
Dags att plugga 1 timme för att sedan ta på sig de tighta springbyxorna, ett pass disco pump står på träningsschemat.
måndag
Jag sitter här på mitt rum och spelar gamla disneylåtar blandat med tommy körberg.
Jag tycker det är jättepinsamt att visa min spotifylistor, de är så otroligt keffa. Dagen har varit skön. Allt är så slappt nu. Det är bara ett fysikprov, ett matteprov, ett svenskatal, en spanienkunskapredovisning och en engelskauppsats kvar. Oh juste! En fet religionsuppsats ska lämnas in i morgon. Men konstigt nog är jag inte stressad.
titta vilken festlig fika det blev i helgen. Inte varje dag det händer.
Ibland älskar jag Spanien. Idag till exempel. Det har inte hänt något speciellt. Efter skolan åkte jag hem och började plugga, men ändå känns allting väldigt bra.
12 december
Jag vaknade 12 idag. Fy vad jag hatar att vakna sent. Jag får panik när jag sover bort hela dagarna. Jag klädde på mig på 3 minuter, sminkade mig lite på tåget och vips var jag klar för att ta en sväng förbi el rastro. Ibland är jag riktigt snabb. Dock var jag stressad hela tiden då det var viktigt att jag kom hem till lunchen här i huset. Såklart lyckas jag komma sent och de hade ätit upp. De väntade på mig i en halvtimme. Jag är så dum! De har städat hela mitt rum också! Jag är så himla elak. Jag måste hitta nåt rikigt fint som de ska få i present. Det här är bara för mycket. Jag är en riktig jävla diva med noll respekt mot andra. SKÄRPNING Lovisa!
om exakt tre månader är jag vuxen
Tjenare
Hahahahah jag trodde det var en fin bild från el rastro men den där läskiga gubben förstör ju allt.
Ett jättesent inlägg, jag vet.
Jag är så hungrig så jag tror att jag avlider. Men jag hatar att äta precis innan jag går och lägger mig, de får mina tankar att börja snurra igen. Från den tiden då mat var förbjudet. Där vill jag inte fastna igen.
Kvällen var ganska kul faktiskt. Lagom på något sätt.
Pappa ringde från sverige och eftersom det var släktmiddag så fick jag prata med hela släkten. Jättekul!
Nu var det dags att sussa
