7!
Om en vecka sitter jag där, på flygplatsen i Barcelona för att sitta där i 2-3 timmar. Jäkla mellanlandning. Fattar ni?! Jag är hemma om en vecka!
Nej jag fattar inte det. Det är så avlägset så allt känns som en dröm. Jag fattar inte att ni sitter flera hundra mil borta och att vi kommer träffas om några dagar.
Jag vet inte var men diciplin tog vägen, den försvann bara. Ska jag kanske försöka att ta tag i matten och fysiken? Ja det tycker jag. Puss mina vänner
dagen vi kom!
Åh jag minns den dagen som det våre igår. Fy vilken panik jag hade när jag såg mitt rum. När jag såg mitt nya hem och min nya familj. Jag låg på min säng och grät till rosyln med bon iver & st vincent. Jag har aldrig känt mig så vilsen som jag gjorde då. Fy vilken känsla. Att vara fast och inte kunna göra någonting. Att vara fast i ett helvete med djävulen själv som värdmamma. Jävla kossa.
Plugg!
