lovisasmadrid

Pappa frågade mig här om dagen vad det är jag längtar hem till? Varför vill jag komma hem? Det är bara piss hemma i Sverige.
Men hur jävla viktigt är vädret på en skala 1-10. Hur viktigt är det att man lär sig ett nytt ord spanska varje dag. När jag kan skratta så att jag får ont i magen, vara arg så att jag sliter ner tapeterna, vara mig själv helt enkelt i ett pissigt sverige.
Jag är inte mig själv här nere. Jag kommer inte till rätta.
Jag vill nog inte komma till rätta heller. Det enda jag tänker på, så får mig att vilja stanna kvar lite är Ellen.
Men Ellen, ifall du läser det här så vet du att vi kommer ha en så jäkla rolig hösttermin, och en så jäkla rolig sommar.

Jossan vi pratar typ aldrig. Jag saknar hur du brukar skaka på huvudet och säga att jag är sjuk i skallen när jag drar ett utav mina dålig skämt. Jag saknar när vi ligger ihoptryckta i din säng. Vi sover så varje natt. Ingen av oss sover särskilt bra så, men det är trygghet. En trygghet att ha någon så nära, en som betyder så mycket. Det blir alltid för varmt också, lite äckligt varmt.
Vi har så många internskämt. Jag vet att jag aldrig har sagt det här men jag tror aldrig att jag har skrattat så mycket med någon som jag har gjort med dig, inte så äkta iaf.
Min älskade mini-bosse.