lovisasmadrid

Klarar jag det här?

En månad utan mamma till? Det har gått en månad, och även ifall den har gått rysligt snabbt så känns det som år och dar sedan jag sa hejdå på Arlanda.

Det har hänt så mycket på den här månaden, saker som jag inte trodde fanns på världskartan.
Negativa som väldigt positiva.

Jag upprepar samma saker för mig själv hela tiden " ifall du gav kärringen en hel månad, då är fanimig den här familjen också värda en månad". Jag ska inte åka hem på en månad. Jag får göra saker som gör mig lycklig. Träna, plugga (inte för att jag vill men jag mår bara sämre ifall jag inte gör det), vara med vänner, åka till Madrid, fika, prata på skype, lära mig spanska och finna mig en hunkig spanjor. Nej det blir bara jobbigt. No spanjorer. Nu ska jag kika lite på en rulle.

Cya